Människor har förändrat genetiken hos växter och djur i tusentals år genom selektiv avel. Genteknik gör det direkt. Den modifierar en organisms genetiska material med hjälp av laboratorietekniker och kringgår den långsamma avelsprocessen. En gen från en organism kan infogas i en annan, över artgränser som aldrig skulle korsa varandra naturligt.

Verktygen har utvecklats. Restriktionsenzymer klipper DNA vid specifika sekvenser. Ligas sammanfogar fragment. Plasmider bär gener in i bakterier. CRISPR och andra redigeringsverktyg gör exakta förändringar på riktade platser. Resultatet kan bli en bakterie som producerar humant insulin, en majsplanta som är resistent mot insekter eller en mus som modellerar mänskliga sjukdomar.

Genteknik används inom medicin, jordbruk och forskning. Den producerar terapeutiska proteiner, vacciner och genterapier. Den skapar grödor med högre avkastning och lägre användning av bekämpningsmedel. Den genererar djurmodeller för att studera sjukdomar. Den används också inom industriell bioteknik för att tillverka enzymer, kemikalier och biobränslen.

Tekniken väcker oro. Säkerhetsfrågor fokuserar på oavsiktliga effekter och ekologiska konsekvenser. Etiska frågor fokuserar på att förändra den mänskliga könslinjen och arternas gränser. Regelverken varierar mellan länder. USA reglerar genetiskt modifierade organismer enligt Coordinated Framework, som delar upp tillsynen mellan FDA, EPA och USDA. Europa har en mer försiktighetsinriktning. Debatten kommer inte att försvinna.