År 2009 lanserade en anonym person vid namn Satoshi Nakamoto Bitcoin. Dess underliggande teknik var blockkedja – en distribuerad huvudbok som registrerar transaktioner oföränderligt. Varje block innehåller en sats transaktioner och en kryptografisk länk till föregående block. Ändra ett block och kedjan bryts.

Ledgaren lagras inte på ett ställe. Tusentals datorer har kopior. För att lägga till ett nytt block måste de komma överens om dess innehåll. Den konsensusmekanismen gör manipulering opraktisk. Bitcoin använder proof of work, vilket förbrukar elektricitet. Andra nätverk använder proof of stake, vilket är mer effektivt.

Bortom kryptovaluta

• Spårning av leveranskedjan: verifiera var varorna kommer ifrån
• Smarta kontrakt: självexekverande avtal om kod
• Digital identitet: manipulationssäkra inloggningsuppgifter
• Fastighetsregister: säkra fastighetsregister

Blockkedjan är inte en lösning på allt. Den är långsam jämfört med konventionella databaser. Den är transparent, vilket inte alltid är önskvärt. Men för register som måste litas på utan en central auktoritet erbjuder den något nytt.