Elektronen är en av de tre huvudpartiklar som bygger upp en atom. Den har en negativ laddning, ungefär 1,6 × 10⁻¹⁹ coulomb, och en massa på ungefär 1/1836 av en protons. Elektroner kretsar kring kärnan i sannolikhetsmoln, inte i prydliga cirklar. Deras arrangemang avgör ett grundämnes kemi. Atomer delar, får eller förlorar elektroner för att bilda bindningar, och dessa bindningar bildar molekyler, kristaller och allt annat.

Elektroner är fundamentala partiklar. De har ingen känd inre struktur. De tillhör en klass som kallas leptoner. Varje elektron har en motsvarande antipartikel, positronen, som har samma massa men positiv laddning. När en elektron möter en positron annihilerar de och producerar fotoner. Elektroner är också ansvariga för elektricitet. I en metall kan vissa elektroner röra sig fritt genom gittret och bära ström. I en halvledare bär elektroner och hål ström. I en supraledare parar elektroner sig och flyter utan motstånd. Elektronen upptäcktes av JJ Thomson år 1897 genom experiment med katodstrålar.

Elektronfakta

• Laddning. Negativ, -1,6 × 10⁻¹⁹ C.
• Mass. Cirka 9,11 × 10⁻³¹ kg.
• Upptäckten. JJ Thomson, 1897.
• Antipartikel. Positron.
• Role. Bestämer kemi och leder elektrisk ström.

Elektroner är inte samma sak som protoner. Protoner är tyngre, positivt laddade och sitter i kärnan. Elektroner är lättare och kretsar utanför.