Ett falskt dilemma presenterar bara två alternativ när det finns fler. Antingen är du med oss ​​eller emot oss. Antingen kan du stödja denna politik eller så hatar du landet. Dilemmat är falskt eftersom det finns andra ståndpunkter. Du kan vara med oss ​​i vissa frågor och emot oss i andra. Du kan motsätta dig politiken utan att hata landet.

Felslutet kallas också antingen/eller-felslutet. Det förenklar komplexa frågor. Det tvingar fram ett val mellan två ytterligheter. Det ignorerar medelvägen. Det ignorerar nyanser. Det är vanligt inom politik, reklam och diskussioner med barn. Du kan antingen äta dina grönsaker eller gå och lägga dig. Det är inte de enda alternativen.

Exempel på falska dilemman

• Du är antingen en del av lösningen eller en del av problemet.
• Amerika: älska det eller lämna det.
• Du kan antingen köpa den här bilen eller bli fast med en klumpig bil.
• Om du inte stöder detta krig, stöder du terroristerna.
• Du är antingen ett geni eller en idiot.

Falska dilemman är övertygande eftersom de förenklar. De gör valet enkelt. De sätter press på publiken. Men de är felslut. Världen är komplex. De flesta frågor har flera ståndpunkter. De flesta människor har blandade åsikter. Det falska dilemmat ignorerar det. Det presenterar en binär synvinkel. Botemedlet är att fråga: finns det andra alternativ? Vanligtvis finns det det. Det falska dilemmat är ett retoriskt grepp. Det kan användas för gott eller ont. En ledare kan använda det för att samla stöd. En förälder kan använda det för att få medhåll. Men i resonemanget är det ett felslut. Det förvränger frågan. Det stänger ner diskussionen. Det är ett falskt val.