År 1095 inledde en påvlig vädjan väpnade pilgrimsfärder mot östra Medelhavet. Korstågen var en serie militära fälttåg, huvudsakligen mellan slutet av elfte och trettonde århundradet, där västeuropeiska kristna försökte erövra eller försvara heliga platser i Främre Orienten och ibland attackera andra mål.

Motiven blandade religiös hängivenhet, påvlig politik, riddarambition och ekonomiska möjligheter. Korsfararstater etablerades längs den levantinska kusten och förlorades senare. Parallella fälttåg ägde rum på Iberien, i Östersjön och mot kristna kättare i själva Europa.

Krönikor från latinska, arabiska och bysantinska författare beskriver våldet, de kulturella kontakterna och de ömsesidiga stereotyper som expeditionerna producerade. Moderna historiker debatterar den relativa vikten av fromhet och materialism och de långsiktiga effekterna på relationerna mellan kristna och muslimer. Själva termen har utvidgats metaforiskt till senare konflikter, vilket ibland döljer det specifika medeltida fenomenet.

• Medeltida kristna militära kampanjer till Nära östern
• Kombinerade religiösa och världsliga motiv
• Etablerade tillfälliga korsfararstater
• Dokumenterad av flera kulturella traditioner