En premiss är ett påstående som stöder en slutsats i ett argument. Det är en anledning att tro på något. I en syllogism är premisserna de två påståenden som leder till slutsatsen. Alla människor är dödliga. Sokrates är en människa. Därför är Sokrates dödlig. De två första påståendena är premisser. Det tredje är slutsatsen. Premisser kan vara sanna eller falska. De kan stödjas av andra argument eller accepteras som utgångspunkter. I ett giltigt argument, om premisserna är sanna, måste slutsatsen vara sann. I ett sunt argument är premisserna sanna och formen är giltig.

Premisser kan vara angivna eller underförstådda. De kan vara explicita, som i ett formellt argument, eller dolda, som i vardagligt resonemang. Att identifiera dolda premisser är en viktig färdighet i kritiskt tänkande. Ofta verkar ett argument övertygande eftersom en tvivelaktig premiss lämnas oförklarad. Att göra det explicit gör att det kan utvärderas. Premisser kan också ifrågasättas. Om någon ifrågasätter en premiss kan argumentet behöva stödjas av ytterligare argument. Inom filosofi testas premisser ofta med motexempel och tankeexperiment. Målet är inte att vinna utan att hitta premisser som är sanna och relevanta.

Typer av lokaler

• Major. Det bredare påståendet i en syllogism.
• Minor. Det mer specifika påståendet.
• Implicit. Ospecificerat men antaget.
• Empirisk. Baserat på observation.
• Konceptuellt. Baserat på definitioner eller logik.

En premiss är inte detsamma som ett antagande, även om de två överlappar varandra. Ett antagande är något som tas för givet. En premiss anges som ett skäl.