En social rörelse är en organiserad insats för att främja eller motstå social förändring. Det är inte en enda protest. Det är en ihållande kampanj med ledare, medlemmar, strategier och mål. Medborgarrättsrörelsen, kvinnorösträttsrörelsen och miljörörelsen är exempel.

Sociala rörelser uppstår när människor känner att institutioner inte svarar på deras klagomål. De använder taktiker som demonstrationer, bojkotter, sit-ins, namninsamlingar och civil olydnad. De använder också sociala medier för att mobilisera och dela information. Vissa rörelser lyckas, andra bleknar eller förtrycks.

Typer av rörelser

• Reform: ändra specifika policyer, som äktenskapslikhet
• Revolutionär: ersätt hela systemet, som den amerikanska revolutionen
• Försonande: förändra individer, som vissa religiösa rörelser
• Alternativ: ändra små beteenden, som återvinningskampanjer
• Motstånd: motarbeta förändring, som antiglobaliseringsrörelser

Rörelser möter motstånd. Motrörelser försöker blockera dem. Staten kan förtrycka eller kooptera dem. Framgång beror på organisation, resurser, politiskt sammanhang och allmänhetens sympati. Rörelser kan förändra lagar, men de kan också förändra hjärtan.