Genetik studerar enskilda gener. Genomik studerar alla samtidigt. Den tittar på hela genomet, hur gener interagerar, hur de regleras och hur de varierar mellan individer och arter. Skiftet från gen till genom möjliggjordes av sekvenseringsteknik och beräkningskraft. Det förändrade hur biologi bedrivs.

Genomik har många grenar. Jämförande genomik jämför genom mellan arter för att förstå evolutionen. Funktionell genomik studerar vad gener gör och hur de regleras. Populationsgenomik studerar genetisk variation inom och mellan populationer. Cancergenomik studerar de mutationer som driver tumörer. Varje gren ställer olika frågor, men alla förlitar sig på storskaliga data.

Tillämpningarna är breda. Inom medicin identifierar genomik sjukdomsframkallande mutationer, förutspår läkemedelssvar och vägleder behandling. Inom jordbruket accelererar den förädling och förbättrar grödor. Inom ekologi övervakar den biologisk mångfald och spårar invasiva arter. Inom antropologi rekonstruerar den mänsklig migration och härkomst.

Genomik handlar inte bara om sekvenser. Det handlar om tolkning. Ett genom innehåller miljontals varianter, och de flesta är ofarliga. Att skilja de som är viktiga kräver databaser, algoritmer och klinisk bedömning. Sekvensen är utgångspunkten. Betydelsen är utmaningen.