Korrelation beskriver ett statistiskt samband mellan två variabler. När en variabel förändras tenderar den andra att förändras på ett relaterat sätt. Sambandet kan vara positivt – båda stiger eller faller tillsammans – eller negativt – den ena stiger när den andra faller.

En positiv korrelation uppstår när längre personer tenderar att väga mer, eller när studietid och provresultat rör sig i samma riktning. En negativ korrelation uppstår när tv-timmar och betyg rör sig i motsatta riktningar. Sambandets styrka mäts i hur tätt datapunkterna grupperas runt en linje; spridningsdiagram gör mönstret synligt vid första anblicken.

Korrelation innebär inte kausalitet. En tredje variabel kan driva båda, eller så kan påverkans riktning gå motsatt den förväntade vägen. Glassförsäljning och drunkningsdödsfall ökar samtidigt på sommaren, men ingen av dem orsakar den andra. Forskare behandlar därför korrelation som en utgångspunkt för vidare undersökning snarare än en slutgiltig förklaring.

Inom psykologin är korrelationsstudier vanliga när experimentell manipulation är omöjlig eller oetisk. De kartlägger landskapet av samband som experiment senare kan testa mer rigoröst.