Vitbalans är justeringen av färger för att återge vita färger korrekt under olika ljusförhållanden. Det mänskliga ögat anpassar sig automatiskt till olika ljuskällor. En vit skjorta ser vit ut i solljus, i skugga eller under volframlampor. En kamera anpassar sig inte. Den registrerar ljusets färg som den är. Utan vitbalans ser en vit skjorta orange ut under volframljus. I skugga ser den blå ut. Vitbalansen korrigerar för det, vilket gör att vitt ser vitt ut och andra färger faller på plats.

Vitbalansen kan ställas in automatiskt, av kameran, eller manuellt av fotografen. Automatisk vitbalans fungerar bra i många situationer, men den kan luras av blandad belysning eller scener med en dominerande färg. Manuell vitbalans använder en förinställning, som dagsljus, molnigt, volfram eller lysrör, eller en anpassad mätning från ett gråkort. Vitbalansen kan också justeras i efterbehandlingen, särskilt med RAW-filer. Valet av vitbalans påverkar bildens stämning. En varmare vitbalans känns mysig. En kallare känns klinisk eller melankolisk. Vissa fotografer använder vitbalans kreativt, inte bara för noggrannhet. Målet är inte alltid att få vitt att se vitt ut. Ibland är målet att få bilden att kännas rätt.

Förinställningar för vitbalans

• Dagsljus. 5500 K, neutralt ljus.
• Molnigt. 6500 K, varmare.
• Shade. 7500 K, ännu varmare.
• Volfram. 3200 K, kylare.
• Fluorescerande. 4000 K, variabel.

Vitbalans är inte detsamma som färgtemperatur. Färgtemperatur är en egenskap hos ljus. Vitbalans är kamerans reaktion på den.