Okunnighetens slöja är John Rawls grepp för att säkerställa rättvisa i samhället. Tänk dig att du utformar ett samhälle. Du vet inte vilken position du kommer att inta. Du vet inte om du kommer att vara rik eller fattig, frisk eller sjuk, begåvad eller vanlig. Du väljer reglerna bakom en slöja av okunnighet. Du vet inte vem du kommer att vara. Så du väljer regler som är rättvisa mot alla. Du kanske har det sämst. Du vill att reglerna ska skydda dig.

Rawls introducerade okunnighetens slöja i *A Theory of Justice* år 1971. Det är ett tankeexperiment. Det säkerställer opartiskhet. Om du inte vet din plats kommer du inte att rigga reglerna till din fördel. Du kommer att välja rättvisa som rättvisa. Rawls menade att två principer skulle väljas. För det första, lika grundläggande friheter för alla. För det andra är sociala och ekonomiska ojämlikheter endast berättigade om de gynnar de minst gynnade.

Principerna om okunnighetens slöja

• Lika grundläggande friheter för alla.
• Rättvis likabehandling.
• Differensprincipen: ojämlikheter gynnar de minst gynnade.
• Opartiskhet: välj regler utan att veta din plats.
• Rättvisa: resultatet av ett rättvist förfarande.

Okunnighetens slöja är inflytelserik. Den används inom politisk filosofi, etik och ekonomi. Det är ett test för rättvisa. Om en regel verkar rättvis bakom slöjan är den rättvis. Om den bara gynnar de rika är den orättvis. Okunnighetens slöja säger inte vad rättvisa är. Den talar om för dig hur du hittar den. Den tar bort partiskhet. Den tvingar dig att överväga det värsta tänkbara scenariot. Det är en kraftfull idé. Den är också kontroversiell. Vissa säger att den är för abstrakt. Vissa säger att den ignorerar gemenskap och tradition. Men det förblir ett centralt begrepp i debatter om rättvisa. Den frågar: vad skulle du välja om du inte visste vem du skulle vara? Svaret är rättvisa.