En dialog är en konversation mellan två eller flera personer. Inom filosofin är det också en metod och en litterär form. Platon skrev dialoger där Sokrates ifrågasätter samtalspartners, avslöjar motsägelser och strävar efter insikt. Formen spelar roll. Filosofi i en dialog är inte en föreläsning. Det är ett utbyte, där positioner prövas i realtid. Läsaren ser hur undersökningen utvecklas och är inbjuden att delta.

Martin Buber skilde mellan dialog och monolog. I en genuin dialog tilltalar varje deltagare den andra som ett du, inte som ett det. Relationen är ömsesidig. Målet är inte att vinna utan att förstå. Hans-Georg Gadamer menade att dialog är modellen för hermeneutisk förståelse. När vi läser en text eller möter en annan kultur, går vi in ​​i en konversation där våra antaganden sätts på spel. Poängen är inte att absorbera den andre i vårt ramverk utan att låta ämnet leda. Dialog förekommer också i utbildning, konfliktlösning och deliberativ demokrati.

Funktioner i dialog

• Ömsesidighet. Deltagarna tilltalar varandra som jämlikar.
• Öppenhet. Slutsatser är inte förutbestämda.
• Lyssna. Att förstå den andre är lika viktigt som att bli förstådd.
• Transformation. Deltagare kan ändra sina åsikter.

Dialog är inte debatt. Debatt söker seger. Dialog söker förståelse, och ibland sanning.