Kranskärlssjukdom utvecklas när artärerna som förser hjärtmuskeln med blod blir förträngda eller blockerade av plack. Själva hjärtat får syrebrist, och konsekvenserna varierar från bröstsmärtor till hjärtinfarkt.

Åderförkalkning är den vanliga boven i dramat. Fettavlagringar byggs upp på kranskärlens inre väggar, vilket minskar blodflödet. Riskfaktorer inkluderar högt blodtryck, förhöjt kolesterol, rökning, diabetes, fetma, fysisk inaktivitet och en familjehistoria av sjukdomen. Stress och vissa personlighetsmönster har också kopplats till högre incidens. Män tenderar att utveckla det tidigare än kvinnor, även om skillnaden minskar efter klimakteriet.

Symtomen kan vara subtila till en början – andnöd, trötthet eller obehag som uppstår vid ansträngning. En fullständig blockering orsakar en hjärtinfarkt, där en del av hjärtmuskeln dör. Diagnosen ställs med hjälp av stresstester, angiogram och avbildning av kranskärlen. Behandlingen sträcker sig från livsstilsförändringar och medicinering till angioplastik, stentning eller bypassoperation.

Förebyggande åtgärder är fortfarande den starkaste strategin. Att hantera blodtryck, kolesterol och vikt, och att hålla sig aktiv, kan bromsa eller till och med vända processen som leder till kranskärlssjukdom.