Metafysik är den gren av filosofin som studerar verklighetens natur. Den frågar vad som existerar, hur det är och vilka kategorier vi använder för att beskriva det. Ordet kommer från grekiskans *ta meta ta physika*, böckerna efter *fysiken*, vilket hänvisar till ordningen i Aristoteles verk. Aristoteles själv kallade ämnet *filosofi* först. Det omfattar ontologi, studiet av varandet; kosmologi, studiet av universum; och filosofisk teologi, studiet av Gud och den yttersta verkligheten.

Metafysiska frågor inkluderar: Vad är en substans? Vad är en egenskap? Vad är en orsak? Vad är tid? Är världen deterministisk? Finns det fri vilja? Finns det abstrakta objekt? Metafysik kontrasteras ofta med epistemologi, som studerar kunskap, och med vetenskap, som studerar specifika egenskaper hos världen. Men gränserna är porösa. Fysik, till exempel, väcker metafysiska frågor om rummets, tidens och materians natur. Metafysik har kritiserats som spekulativ och overifierbar. Försvarare menar att den är oundviklig. Varje vetenskaplig teori förutsätter metafysiska antaganden om vad som existerar och hur det kan kännas till. Metafysik är försöket att göra dessa antaganden explicita och att utvärdera dem.

Metafysiska ämnen

• Ontologi. Vad finns?
• Kosmologi. Hur är universums struktur?
• Mind. Vad är förhållandet mellan sinne och kropp?
• Fri vilja. Är våra val bestämda?
• Tid. Är tiden verklig? Flyter den?

Metafysik är inte en vetenskap. Det är en diskussion om de antaganden som vetenskap och vardagsliv förutsätter.