Urban antropologi studerar kulturliv och social dynamik i städer. Den uppstod i mitten av 1900-talet när antropologer flyttade från byar till urbana områden. Tidiga arbeten undersökte migrantsamhällen, gatuliv och hur landsbygdspraktiker anpassades till stadsförhållanden. Idag omfattar området gentrifiering, hemlöshet, informella ekonomier, etniska enklaver och det offentliga rummets politik.

Städer är inte bara kulisser. De formar det sociala livet på specifika sätt. Täthet, anonymitet och mångfald skapar möjligheter och spänningar. Människor förhandlar med främlingar dagligen. De bildar subkulturer kring arbete, musik eller grannskap. De konkurrerar om bostäder, kollektivtrafik och synlighet. Urbana antropologer studerar hur makt fungerar genom zonindelning, polisarbete och infrastruktur. De dokumenterar också motstånd, från graffiti till gemensamma trädgårdar.

Forskningsteman

• Migration och etniska grannskap.
• Informella ekonomier och gatuförsäljare.
• Bostäder, gentrifiering och förflyttning.
• Det offentliga rummet och tillhörighetens politik.

Mer än hälften av världens befolkning bor nu i städer. Urban antropologi är inte längre en specialitet. Det är centralt för att förstå det samtida livet.