Ett upplopp är en våldsam offentlig störning orsakad av en folkmassa. Det involverar egendomsskador, sammandrabbningar med polisen och ibland skador eller dödsfall. Upplopp är inte slumpmässiga. De utbryter vanligtvis efter en utlösande händelse – ett polismord, valfusk, matbrist – och de uttrycker underliggande missnöjen.

Sociologer skiljer upplopp från andra former av kollektivt beteende. Upplopp har måltavlor, även om måltavlorna förändras. De involverar ofta plundring, mordbrand och konfrontationer med myndigheter. Upploppen i Los Angeles 1992 följde på frikännandet av poliser från misshandeln mot Rodney King. Upploppen 2020 följde på mordet på George Floyd.

Vanliga triggers

• Polisvåld och straffrihet
• Politiskt förtryck eller valfusk
• Ekonomisk kris och ojämlikhet
• Ras- eller etnisk orättvisa
• Matbrist eller resursbrist

Upplopp är kostsamma. De förstör företag, skadar människor och kan hindra förändringsrörelser. Men de drar också uppmärksamhet till problem som fredliga protester inte har lyckats åtgärda. Regeringar svarar med förtryck, reformer eller båda.