Improvisation är det spontana skapandet av musik under ett framförande. Musikern uppfinner melodier, rytmer eller hela texturer i realtid snarare än att återge ett fast partitur. Denna praxis förekommer i jazz, indisk klassisk musik, barockornamentik och många folktraditioner.

Framgångsrik improvisation vilar på djupgående kunskap om stilens vokabulär, harmoniska språk och rytmiska känsla. Musiker övar mönster, skalor och licks så att idéer kan flöda fritt när ögonblicket är inne. Att lyssna på och reagera på de andra musikerna är lika viktigt.

Inom jazz är det improviserade solot ofta den känslomässiga och tekniska höjdpunkten i ett framträdande. I andra traditioner kan improvisation pryda en befintlig melodi eller utforska ett modalt ramverk. Risken med improvisation är en del av dess dragningskraft; de bästa ögonblicken känns både oundvikliga och nyupptäckta.

• Spontan musikalisk skapelse
• Kräver stilkunskap och lyssnande
• Centralt för jazz och många andra traditioner
• Balanserar förberedelser med risk