Demokratiskt deltagande är beroende av information. Rätten att veta är principen att allmänheten har rätt att få tillgång till information om statliga aktiviteter och andra frågor av gemensamt intresse, ofta förkroppsligad i lagar om informationsfrihet och öppna möten.

Journalister åberopar rätten att få veta när de söker efter dokument, deltar i offentliga sammanträden eller rättfärdigar publicering av material som tjänstemän föredrar att undanhålla. Principen konkurrerar med legitima intressen av integritet, säkerhet och effektiv överläggning. Rättssystem drar gränserna olika mellan länder och över tid.

Praktisk utövande av rätten att få veta kräver användbara processer för begäran, verkställbara tidsfrister och oberoende granskning av avslag. Där dessa mekanismer är svaga betyder den formella rätten föga. Starka system för rätten att få veta stöder både övervakningsjournalistik och vanlig samhällstillsyn.

• Allmänhetens rätt till information om statliga och medborgerliga frågor
• Stöds av lagar om tillgång till information
• Balanserad mot integritets- och säkerhetsaspekter
• Möjliggör rapportering från övervakningsorgan och medborgardeltagande