Dödligheten mäter antalet dödsfall i en befolkning under en given period, vanligtvis uttryckt per 1 000 personer per år. Ett land med en dödlighet på 10 har 10 dödsfall per 1 000 invånare årligen. Dödligheten påverkas av tillgång till sjukvård, näring, sanitet, våld och befolkningens åldersstruktur. Ett land med många äldre har en högre grov dödlighet än ett med en ung befolkning, även om sjukvården är bättre.

Dödligheten har sjunkit dramatiskt under det senaste århundradet. Den globala genomsnittliga livslängden ökade från cirka 32 år år 1900 till över 70 idag. Vacciner, antibiotika, rent vatten och säkrare förlossningar drev det mesta av förbättringen. Men framstegen är ojämna. I vissa regioner håller konflikter, fattigdom och svaga hälsosystem dödligheten hög. Covid-19-pandemin orsakade en kraftig men tillfällig ökning i många länder. Demografer skiljer mellan den råa dödligheten, som räknar alla dödsfall, och åldersspecifika dödlighetstal, som avslöjar mönster per åldersgrupp.

Relaterade åtgärder

• Rå dödlighet: dödsfall per 1 000 personer per år.
• Spädbarnsdödlighet: dödsfall under ett år per 1 000 födda.
• Förväntad livslängd: genomsnittliga levnadsår vid födseln.
• Naturlig ökning: födslar minus dödsfall.

Dödligheten ensam säger inte hur frisk en befolkning är. Man behöver veta vilka som dör och varför.