Varför har partiklar massa? Svaret, enligt standardmodellen, är Higgsfältet. Det fyller hela rymden, och partiklar som interagerar med det får massa. Higgsbosonen är kvantumet av det fältet, en partikel som kan exciteras ut ur fältet under rätt förhållanden. Den förutspåddes 1964 av Peter Higgs och andra, och upptäcktes 2012 vid CERN:s Large Hadron Collider. Upptäckten bekräftade en viktig del av standardmodellen och gav Higgs och François Englert Nobelpriset i fysik 2013.

Higgsbosonen är inte en kraftbärare i vanlig bemärkelse. Den förmedlar inte växelverkan mellan partiklar. Den är beviset för att Higgsfältet existerar. Utan Higgsfältet skulle partiklar vara masslösa och atomer skulle inte bildas. Universum skulle vara en soppa av partiklar som rör sig med ljusets hastighet. Higgsbosonen är tung, ungefär 125 gånger massan av en proton. Den sönderfaller snabbt till andra partiklar, vilket är anledningen till att det tog årtionden och en massiv accelerator att hitta den. Upptäckten tillkännagavs den 4 juli 2012 inför en fullsatt aula och en publik världen över.

Fakta om Higgsbosonen

• Förutspådd. 1964, av Peter Higgs och andra.
• Upptäckt. 2012, vid Large Hadron Collider.
• Mass. Cirka 125 GeV/c².
• Role. Bevis för Higgsfältet.
• Nobelpriset. 2013, Higgs och Englert.

Higgsbosonen är inte samma sak som Higgsfältet. Fältet fyller rymden. Bosonen är en partikel som kan exciteras ut ur den.