Diuretika gör att du kissar. Den enkla åtgärden är ett av de mest effektiva sätten att sänka blodtrycket och lindra vätskeöverbelastning. De verkar i njurarna och blockerar återabsorptionen av natrium och vatten så att mer av båda lämnar kroppen. Resultatet är mindre vätska i blodomloppet, mindre tryck på hjärtat och mindre svullnad i ben och lungor.

Huvudklasserna verkar på olika delar av nefronet. Tiazider som hydroklortiazid verkar i distala tubuli och är förstahandsval vid hypertoni. Loopdiuretika som furosemid verkar på Henles loop, vilket ger en mycket starkare effekt, och används vid hjärtsvikt och ödem. Kaliumsparande diuretika som spironolakton verkar i samlingskanalen och hjälper kroppen att hålla fast vid kalium. Att kombinera en tiazid eller loop med ett kaliumsparande medel är vanligt för att balansera elektrolyter.

Praktiska punkter:

• Elektrolyter. Diuretika kan sänka kalium och natrium. Regelbundna blodprover behövs.
• Timing. Ta på morgonen för att undvika nattlig urinering.
• Uttorkning. För mycket vätskedrivande medel kan orsaka yrsel och njurproblem.
• Gikt. Tiazider och loopar kan höja urinsyran och utlösa attacker.

Diuretika används också vid tillstånd som cirros och nefrotiskt syndrom, där vätska ansamlas av olika anledningar.