Logik undersöker strukturen hos giltiga argument. Den frågar: om premisserna är sanna, följer slutsatsen nödvändigtvis? Formell logik använder symboler för att representera påståenden och regler för att härleda slutsatser. Aristoteles syllogismer var ett tidigt system; modern logik, utvecklad av Frege, Russell och andra, ligger till grund för matematik och datavetenskap.

Propositionslogik handlar om påståenden som är sanna eller falska och bindeord som OCH, ELLER och INTE. Predikatlogik lägger till kvantifierare: "för alla" och "det finns". Dessa system formaliserar resonemang och avslöjar felslut.

Logik är grunden för matematiska bevis. Varje teorem vilar på logisk deduktion från axiom. Inom databehandling implementerar logiska grindar booleska operationer, och programmeringsspråk använder logiska villkor. Ämnet har också kontakt med filosofi, lingvistik och artificiell intelligens. Klart tänkande kring resonemang är användbart långt bortom matematik.

• Studie av giltigt resonemang
• Använder symboler och formella regler
• Propositions- och predikatlogik
• Grunden för bevis och beräkning