Sans-serif-typsnitt saknar de små dekorativa linjerna i slutet av penseldragen. Namnet kommer från det franska ordet sans, som betyder utan. Helvetica, Futura, Arial och Gotham är välkända exempel. Stilen uppstod på 1800-talet men exploderade under 1900-talet, särskilt inom schweizisk design och modernistiska rörelser som föredrog rena, funktionella former.

Sans-serif-tecken läses ofta som moderna, neutrala eller lättillgängliga. Det gör dem vanliga i digitala gränssnitt, skyltar och företagsvarumärken. De håller bra i små storlekar på skärmar, där seriffer kan täppas till med pixlar. Men de är inte i sig bättre än seriffer. En lång textdel i ett dåligt utformat sans-serif-tecken kan trötta ut ögat. Valet beror på sammanhang, medium och ton.

Vanliga användningsområden

• Digitala gränssnitt och appdesign.
• Skyltar och vägvisningssystem.
• Företags- och teknikvarumärkesbyggande.
• Rubriker och korta textblock.

Sans-serif och serif passar ofta bra ihop. Ett vanligt mönster använder serif för brödtext och sans-serif för rubriker, eller tvärtom, beroende på önskad känsla.