Genomströmning mäter hur många transaktioner en blockkedja kan behandla per sekund. Bitcoin hanterar cirka 7. Ethereum hanterar cirka 15 på huvudnätet. Solana hävdar tiotusentals. Visa behandlar cirka 24 000 per sekund som mest. Gapet mellan krypto och traditionella betalningsnätverk är genomströmningsproblemet. När en kedja når sin gräns stiger avgifterna och användarna väntar. Genomströmning är inte bara ett tekniskt mått. Det avgör om en blockkedja kan fungera som ett betalningsnätverk eller bara som ett avvecklingslager.

Genomströmningen beror på blockstorlek, blocktid och transaktionsstorlek. Större block innehåller fler transaktioner. Snabbare block lägger till dem oftare. Mindre transaktioner får plats med fler transaktioner per block. Varje parameter har avvägningar. Större block kräver mer bandbredd och lagring, vilket gör noder dyrare att köra. Snabbare block ökar hastigheten på kedjeomorganisationer. Mindre transaktioner kan offra funktioner. Layer 2-lösningar ökar det effektiva genomströmningen genom att bearbeta transaktioner utanför kedjan och kvitta batcher på kedjan. Sammanslagningar kan öka det effektiva genomströmningen till tusentals per sekund. Baskedjan behöver inte hantera varje transaktion. Den behöver bara kvitta batcherna.

Genomströmning per nätverk

• Bitcoin — 7 TPS
• Ethereums huvudnät — 15 TPS
• Solana — tusentals till tiotusentals TPS
• Sammanslagningar — hundratals till tusentals TPS effektiva
• Visa — 24 000 TPS som högsta belopp

Enbart dataflöde gör inte en kedja användbar. Säkerhet och decentralisering är också viktiga. En snabb kedja med fem validerare är inte en bra affär.