Makroekonomi studerar hela ekonomier. Den tittar på aggregat: total produktion, totala priser, arbetslöshet och tillväxt. Medan mikroekonomi zoomar in på enskilda marknader zoomar makroekonomi ut till den nationella och globala bilden.

Fältet föddes på 1930-talet. Den stora depressionen förbryllade klassiska ekonomer, som förväntade sig att marknaderna skulle korrigera sig själva. John Maynard Keynes menade att ekonomier kunde fastna och att regeringar behövde spendera pengar för att återuppliva efterfrågan. Hans idéer formade politiken i årtionden.

Makroekonomer debatterar stora frågor. Vad orsakar recessioner? Bör centralbanker sikta på inflation? Hur mycket skuld kan en stat bära? Det finns ingen konsensus. Tankeskolor är oeniga om grundläggande faktorer. Ändå förlitar sig beslutsfattare dagligen på makrodata: BNP-rapporter, inflationssiffror, jobbsiffror. Siffrorna påverkar marknader och val.

Kärnämnen

• BNP och tillväxt
• Inflation och deflation
• Arbetslöshet
• Penning- och finanspolitik
• Konjunkturcykler