Rivning river byggnader och strukturer på ett kontrollerat sätt. Det är motsatsen till byggnation. Det är också en byggaktivitet. Det kräver planering, tillstånd och säkerhetsåtgärder. Byggnaden måste undersökas för farliga material, som asbest och blyfärg. Elförsörjning måste kopplas bort. Angränsande strukturer måste skyddas. Rivningsmetoden beror på byggnaden, platsen och budgeten. Det kan göras för hand, med maskin eller med sprängämnen.

Rivningsmetoder inkluderar manuell rivning, mekanisk rivning och implosion. Manuell rivning använder handverktyg och liten utrustning för invändig rivning och selektiv rivning. Mekanisk rivning använder grävmaskiner, bulldozrar och högräckviddsmaskiner för att riva ner strukturer. Implosion använder sprängämnen för att riva ner en byggnad i en kontrollerad kollaps. Det används för höga byggnader i trånga stadsmiljöer. Det kräver noggrann planering och en stor säkerhetszon.

Rivning genererar enormt mycket avfall. Betong, stål, trä och skräp måste sorteras och omhändertas. Återvinning blir allt vanligare. Betong kan krossas och återanvändas som ballast. Stål kan smältas och omformas. Trä kan flisas och komposteras. Men mycket rivningsavfall går fortfarande till deponi. Dekonstruktion, vilket innebär att man försiktigt demonterar en byggnad för att rädda material, är ett mer hållbart alternativ. Det är långsammare och dyrare. Det är också bättre för planeten. Rivning är en nödvändig del av byggcykeln. Det kan göras bra eller dåligt. Valet spelar roll.