Penningmängden är den totala mängden pengar som cirkulerar i en ekonomi. Den inkluderar kontanter, mynt och saldon på check- och sparkonton. Ekonomer mäter den i lager, från smalt till brett. M1 är den mest likvida: kontanter och checkinsättningar. M2 inkluderar sparkonton och små tidsbundna insättningar. M3 inkluderar större institutionella fonder.

Centralbanker påverkar penningmängden genom penningpolitik. När de köper värdepapper injicerar de pengar i banksystemet. När de säljer tömmer de dem. Reservkrav påverkar också hur mycket banker kan låna ut, vilket multiplicerar penningmängden genom insättningsmultiplikatorn.

Sambandet mellan penningmängd och inflation är inte så snävt som man en gång trodde. Hastigheten, eller hur snabbt pengar cirkulerar, förändras över tid. Under lågkonjunkturer hamstrar människor kontanter, vilket saktar ner hastigheten. Sambandet mellan penningmängdstillväxt och priser är verkligt men komplext.

Gemensamma åtgärder

• M0: baspeng, sedlar i omlopp
• M1: kontanter plus checkinsättningar
• M2: M1 plus sparande och små tidsbundna insättningar
• M3: bredare inklusive stora insättningar
• Pengarnas hastighet