Logik är läran om giltigt resonemang. Den frågar vad som följer av vad. Ett giltigt argument är ett där slutsatsen måste vara sann om premisserna är sanna. Logik ger verktygen för att skilja bra argument från dåliga. Aristoteles systematiserade logiken med syllogismen. Medeltida logiker förfinade den. Frege och Russell utvecklade modern symbolisk logik, som använder formella språk för att representera argument och slutledningsregler för att härleda slutsatser. Logik används inom matematik, datavetenskap, lingvistik och filosofi.

Logik är inte samma sak som psykologi. Den studerar normativa principer, inte hur människor faktiskt tänker. Människor resonerar ofta ologiskt, men det förändrar inte vad validitet kräver. Logik är inte heller samma sak som retorik. Retorik syftar till att övertyga. Logik syftar till att bevisa. De två kan överlappa varandra, men de är olika. Logik har många grenar: propositionslogik, predikatlogik, modallogik, temporallogik och mångvärdeslogik, bland andra. Varje gren har sina egna symboler, regler och semantik. Logik är en formell vetenskap, liksom geometri, och den har tillämpningar inom alla områden som kräver exakt resonemang.

Typer av logik

• Propositionell. Handlar om hela propositioner och bindeord.
• Predikat. Handlar om objekt, egenskaper och kvantifierare.
• Modal. Handlar om möjlighet och nödvändighet.
• Informellt. Handlar om resonemang i naturligt språk.

Logik är inte en kunskapssamling om världen. Det är en kunskapssamling om vad som följer av vad.