En smartphone designad i Kalifornien, monterad i Kina, med chips från Taiwan och programvara från Indien, såld i Brasilien. Det är globalisering i ett nötskal: den växande sammankopplingen av världsekonomier genom handel, investeringar, migration och informationsflöden. Det är inte nytt. Sidenvägen och kolonialhandeln var tidigare versioner. Men takten och omfattningen sedan 1980-talet är exempellös.

Globaliseringen har lyft hundratals miljoner människor ur fattigdom, särskilt i Östasien. Den har gett konsumenterna billigare varor och fler valmöjligheter. Den har spridit teknik och idéer snabbare än någon tidigare era. Den har också fördrivit arbetare i rika länder, ökat ojämlikheten på vissa platser och bidragit till miljöskador. Fördelarna och kostnaderna är ojämnt fördelade, vilket är anledningen till att den är så politiskt laddad.

Sedan 2008 har trenden avtagit. Tullar har höjts. Leveranskedjor har omprövats. Covid-19-pandemin avslöjade hur sköra globala nätverk kan vara. Huruvida världen avglobaliseras eller bara omkonfigureras är en öppen fråga. Hur som helst är det inte garanterat att eran av allt djupare integration fortsätter.

Globaliseringens dimensioner

• Handel med varor och tjänster
• Utländska direktinvesteringar
• Arbetskraftsinvandring
• Teknik och dataflöden
• Kulturutbyte