En mellanstor bild ramar in ett motiv ungefär från midjan och uppåt. Det är en av de vanligaste bilderna på film. Den är tillräckligt nära för att visa ansiktsuttryck och känslor, men tillräckligt långt bort för att visa kroppsspråk och gester. Det är ett samtalsavstånd. Publiken känner att de är i rummet med karaktären, men inte rakt i ansiktet. Det är en mångsidig bild som fungerar för dialog, handling och exposition.

Mellanskottet har flera varianter. En mellanstor närbild tar bilder från bröstet och uppåt, tätare än en mellanskott. En mellanstor långbild tar bilder från knäna och uppåt, bredare än en mellanskott. En cowboybild, uppkallad efter sin användning i westernfilmer, tar bilder från mitten av låret och uppåt, och visar en karaktärs pistolbälte. Varje variant har en annan effekt. Mellanskottet är standarden. Variationerna justerar balansen mellan intimitet och kontext.

Mellanskott används ofta i dialogscener. Det låter publiken se båda karaktärerna i en konversation, eller att klippa mellan dem. Det används också i actionscener, där det visar karaktärens rörelser utan att förlora omgivningen. Det används i komedi, där det fångar både punchline och reaktion. Mellanskottet är inte flashigt. Det är funktionellt. Men det är viktigt. Utan det skulle filmen bara bestå av närbilder och vidvinkelbilder, utan mellanvägar.