I tredjepersons allvetande synvinkel känner berättaren till alla karaktärers tankar. Berättaren kan växla mellan olika tankar, kommentera handlingen och ge bakgrundsinformation. Det är Guds perspektiv.

Detta var den dominerande synvinkeln på 1800-talet. Tolstoj, Dickens och Eliot använde den alla. Berättaren kunde berätta vad Anna Karenina tänkte, sedan vad Vronskij tänkte, och sedan ta ett steg tillbaka och reflektera över samhällets natur. Allvetande berättande möjliggör bredd och kommentarer. Det kan också kännas gammalmodigt eller distanserat. Moderna författare föredrar ofta begränsade synvinklar eftersom de skapar mer spänning. Om du vet vad alla tänker är överraskningar svårare. Men allvetande berättande kan vara varmt och klokt. Det kan skapa en känsla av en värld som är fullt känd. Det är ett kraftfullt verktyg när det används med avsikt.

Egenskaper

• Tillgång till alla karaktärers tankar
• Kan kommentera handlingen
• Rör sig mellan sinnen
• Dominerande i 1800-talets skönlitteratur