En panorering är en kamerarörelse som roterar horisontellt på en fast axel. Kameran stannar på ett ställe och vrider sig åt vänster eller höger. Det är en av de enklaste och vanligaste kamerarörelserna. Den kan följa ett rörligt motiv, avslöja en ny del av scenen eller koppla samman två element i bilden. En långsam panorering kan vara meditativ. En snabb panorering kan vara desorienterande. Panoreringens hastighet och riktning formar effekten.

Panoreringen används ofta för att fastställa en plats. Kameran börjar på en detalj och panorerar över för att avslöja den bredare scenen. Den används för att följa en karaktär när de går eller springer. Den används för att visa en konversation mellan två personer, och panorera från den ena till den andra. Den används inom sport för att följa bollen. Den används inom skräck för att avslöja något som inte fanns där tidigare. Panoreringen är ett mångsidigt verktyg.

Panorering är inte detsamma som en spårningsbild, som flyttar kameran genom rymden. En panorering roterar kameran på plats. Skillnaden är viktig. En panorering håller kameran på ett fast avstånd från motivet. En spårningsbild ändrar avståndet. Båda skapar rörelse, men de skapar olika effekter. En panorering är enklare och billigare. Den kräver bara ett stativ med ett fluidhuvud. En spårningsbild kräver en dolly eller en Steadicam. Panoreringen är grunden för kamerarörelser.