I tävlingsinriktade spel är en rusning motsatsen till en långsam, försiktig uppbyggnad. Spelare lägger tidiga resurser i stridsenheter och anfaller motståndaren innan försvaret är klart. Målet är enkelt: avsluta matchen innan motståndarsidan kan stabilisera sig.

Klassiska exempel förekommer i realtidsstrategispel där en handfull billiga enheter översvämmar en oavslutad bas. I förstapersonsskjutare ser man liknande taktiker när lag spurtar till fiendens spawn med granater och automatvapen. Risken är uppenbar. Misslyckas den tidiga attacken hamnar rushern ofta efter i ekonomi eller kartkontroll under resten av spelet.

Framgångsrika anfall kräver exakt timing och kunskap om standardöppningar. Erfarna spelare letar ständigt efter tecken på en aggressiv anfallsattack. När anfallet fungerar kan matchen sluta på under fem minuter. När det misslyckas får anfallaren kämpa för att återhämta sig medan försvararen rullar framåt med starkare kraft.

Termen har även spridit sig i vardagliga samtal. Någon kanske säger att de hastade fram ett projekt eller en konversation, vilket betyder att de pressade på hårt och snabbt utan den vanliga förberedelsen.