I tredjepersonsperspektiv rapporterar berättaren bara det som kan ses och höras. Inga tankar. Inga känslor. Ingen intern monolog. Kameran rullar och berättaren beskriver vad den fångar.

Denna synvinkel kallas också dramatisk synvinkel. Det är som att titta på en pjäs. Du ser handlingen och hör dialogen, men du måste utläsa vad karaktärerna tänker utifrån deras beteende. Hemingway använde den i "Hills Like White Elephants", där ett pars samtal avslöjar spänning utan att någon av karaktärernas inre tankar uttrycks. Effekten kan vara kall eller mystisk. Den tvingar läsaren att arbeta. Du blir en detektiv som läser kroppsspråk och ton. Det är svårt att hålla uppe i en roman, men i noveller kan den vara kraftfull. Den respekterar läsarens intelligens. Den visar snarare än berättar.

Drag

• Endast observerbara handlingar och tal
• Inga tankar eller känslor
• Som en kamera
• Läsaren inser betydelse