En apostel är en av de tolv som Jesus utvalde för att sprida evangeliet. Ordet kommer från grekiskans apostolos, som betyder en som är utsänd. Jesus sände ut dem för att predika, hela och driva ut demoner. De var hans närmaste anhängare. De bevittnade hans uppståndelse. De grundade kyrkan. De är trons grund.

De tolv namnges i evangelierna. Petrus, Andreas, Jakob, Johannes, Filippus, Bartolomeus, Tomas, Matteus, Jakob, Alfeus son, Taddeus, Simon Zeloten och Judas Iskariot. Judas förrådde Jesus. Han ersattes av Mattias. Paulus var inte en av de tolv. Men han kallas apostel. Han såg den uppståndne Kristus på vägen till Damaskus. Han sändes till hedningarna. Han skrev många av Nya testamentets brev.

Apostlarna i Nya testamentet

• Petrus: ledare för de tolv, predikade vid pingsten.
• Johannes: älskad lärjunge, skrev ett evangelium och brev.
• Paulus: apostel till hedningarna, skrev Romarbrevet.
• Thomas: tvivlade, trodde sedan, traditionen säger att han reste till Indien.
• Matteus: tullindrivare, skrev ett evangelium.

Apostlarna var vanliga män. Fiskare. En tullindrivare. En fanatiker. De var inte lärda. De var inte rika. De var inte mäktiga. Men de förändrade världen. De predikade med frimodighet. De led förföljelse. De dog som martyrer. Traditionen säger att Petrus korsfästes upp och ner. Paulus halshöggs. Jakob dödades av Herodes. De gav sina liv för evangeliet. De är trons hjältar. De är apostlarna. Kyrkan är byggd på deras vittnesbörd. Deras vittnesbörd är grunden. De såg den uppståndne Herren. De förkunnade honom. De vände upp och ner på världen. Och de talar fortfarande idag. Genom skrifterna. Genom kyrkan. Genom den tro de förde vidare. Apostlarna är inte döda. De lever i det ord de predikade.