Amen är en förklaring av överenskommelse eller bekräftelse. Det betyder "så må det vara". Det används i slutet av böner. Det används för att bekräfta ett uttalande. Det används för att uttrycka överenskommelse. Det är ett ord av tro. Det uttalas av församlingen. Det uttalas av individen. Det är ett litet ord. Det bär tyngd.

Ordet kommer från hebreiskan *aman*. Det betyder att vara fast, pålitlig eller trogen. Det är besläktat med ordet för tro. Amen används i Gamla testamentet. Det används i Nya testamentet. Jesus använde det ofta. Han sa *Amen, amen, jag säger er*. Det översätts med *sannerligen* eller *amen*. Det introducerar ett högtidligt uttalande. Det kräver uppmärksamhet. Det kräver tro.

Amen i tillbedjan

• Avslutar böner: så må det vara.
• Bekräftar doxologier: överenskommelse.
• Bekräftar skriften: sannerligen.
• Uttrycker tro: Jag tror.
• Förenar församlingen: vi är överens.

Amen är en verbal signatur. Den säger: Jag håller med om vad som sades. Den säger: Jag tar emot det. Den säger: Jag tror det. Det är inte bara ett ord. Det är en handling. Det är ett åtagande. När församlingen säger amen säger de ja till Gud. De säger ja till bönen. De säger ja till sanningen. Amen är trons ljud. Det är hoppets ljud. Det är ljudet av ett folk som samlats inför Gud. Det är ett enkelt ord. Ett barn kan säga det. En kung kan säga det. Det är samma ord. Det är samma tro. Det är samma Gud. Amen.