SQL är standardspråket för att fråga och hantera relationsdatabaser. Det utvecklades på IBM på 1970-talet och standardiserades av ANSI 1986. Språket har åldrats väl. Kärnkommandona har ändrats lite. SELECT, INSERT, UPDATE, DELETE, CREATE, ALTER, DROP. Dessa verb gör det mesta av arbetet. Alla större relationsdatabaser stöder dem. Dialekterna skiljer sig åt i detaljer, men grunderna är konsekventa. Lär dig SQL en gång så kan du arbeta med MySQL, PostgreSQL, SQL Server, Oracle och SQLite.

SQL är deklarativt. Du beskriver vad du vill ha, inte hur du får det. Databasens frågeplanerare bestämmer exekveringsstrategin. Den abstraktionen gör SQL tillgängligt. Det betyder också att två frågor som ställer samma fråga kan prestera väldigt olika. Planeraren väljer baserat på statistik, index och kostnadsuppskattningar. Att skriva effektivt SQL kräver att man förstår hur planeraren tänker. SQL har vuxit bortom grundläggande frågor. Fönsterfunktioner, vanliga tabelluttryck och JSON-operatorer har lagt till funktioner som en gång krävde procedurkod. Vissa databaser stöder lagrade procedurer och triggers som kör logik inuti databasen. SQL är inte längre bara för frågor. Det är ett komplett datamanipuleringsspråk. Det är också lingua franca för dataarbete. Analytiker, ingenjörer och forskare talar det alla. Om du arbetar med data lär du dig SQL.

SQL-kommandokategorier

• DQL — SELECT, fråga efter data
• DML — INFÖRA, UPPDATERA, TA BORT, ändra data
• DDL — SKAPA, ÄNDRA, TA BORT, definiera struktur
• DCL — BEVILJANDE, ÅTERKALLANDE, kontroll av åtkomst
• TCL — COMMIT, ROLLBACK, hantera transaktioner

SQL är dataspråket. Det har överlevt alla konkurrenter och alla förutsägelser om dess nedgång. Lär dig det.