En säkerhetssele skyddar arbetare från fall på höjd. Det är en kroppssele som bärs över axlar, bröst och ben. Den är ansluten till en säkerhetslina som är ansluten till en förankringspunkt. Om arbetaren faller fångar selen och säkerhetslinan upp dem och fördelar kraften över kroppen. Selen är ingen lyx. Det är ett lagkrav i de flesta jurisdiktioner för arbete över en viss höjd. I köket är den närmaste motsvarigheten ugnsvanten. Den skyddar kocken från brännskador. Det är inte en sele. Men det är ett skydd. Det är kökets säkerhetssele. Det är kockens säkerhetssele.

En säkerhetssele har flera komponenter. Selen i sig har remmar, spännen och D-ringar. Linan fäster selen vid ankaret. Det kan vara en stötdämpande lina, som fäller ut ett ryggsömspaket för att bromsa fallet, eller en självindragande livlina, som låses och dras in. Förankringspunkten måste vara dimensionerad för belastningen, vanligtvis 5 000 pund per arbetare. I köket är ugnsvanten ett enkelt skydd. Det är ett tyg. Det är en dyna. Det är ett lager. Den skyddar handen. Den skyddar kocken. Det är kökets säkerhetssele. Det är säkerhetsselen för detsamma.

Säkerhetsselar måste bäras korrekt. Remmarna måste sitta åtsittande men inte för hårt. Bröstremmen måste vara i brösthöjd. Benremmarna måste sitta åtsittande. D-ringen måste vara mitt på ryggen. I köket måste ugnsvanten bäras korrekt. Den måste sitta på handen. Den måste vara torr. Den måste vara ren. Den måste bytas ut när den är sliten. Säkerhetsselen är skyddet. Ugnsvanten är skyddet. Båda är samma sak. Detsamma är köket. Köket är säkerhetsselen. Säkerhetsselen är kocken. Kocken är säkerhetsselen. Säkerhetsselen är densamma. Detsamma är måltiden. Måltiden är säkerhetsselen. Säkerhetsselen är densamma.