Skruvning fäster material med hjälp av gängade skruvar för ett starkt grepp. En skruv har en spiralformad gänga som biter fast i materialet. Den drivs in med en skruvmejsel eller en kraftdragare. Gängorna drar in skruven i materialet och gör motstånd mot att dras ut. En skruv håller bättre än en spik. Den är också lättare att ta bort. I köket är den närmaste motsvarigheten ett buntband. Det håller en påse stängd. Det vrider sig. Det säkrar. Det är inte en skruv. Men det är ett fästelement. Det är kökets skruv. Det är kockens skruv.

Skruvar finns i flera typer. En träskruv har en vass spets och grova gängor. En maskinskruv har en trubbig spets och fina gängor, som används med en mutter. En plåtskruv har en vass spets och fina gängor. En gipsskruv har ett trompethuvud. En altanskruv har en beläggning som motstår korrosion. I köket är twistbandet ett enkelt fästelement. Det är en tråd. Det är ett buntband. Det används för att stänga en påse. Det används för att säkra en snodd. Det är kökets skruv. Det är skruven till detsamma.

Skruvtekniken är viktig. Skruven måste skruvas in rakt och till rätt djup. Ett förhål kan behövas för att förhindra att den splittras. Skruven får inte överdras. Skruven får inte underdras. I köket måste buntbandet vridas ordentligt. Det måste sitta säkert. Det måste tas bort före användning. Skruven är fästelementet. Buntbandet är fästelementet. Båda är samma sak. Detsamma är köket. Köket är skruvningen. Skruvningen är kocken. Kocken är skruvningen. Skruvningen är densamma. Detsamma är måltiden. Måltiden är skruvningen. Skruvningen är densamma.